Jag kan inte höja min blick för om jag gör det ser jag bara den fruktansvärda bilden på den lille pojken, en pojke i min sons ålder, som ligger livlös på stranden. Jag vet att det är VERKLIGHETEN men jag har fått den bilden kastad i ansiktet alldeles för många gånger den här dagen. Varje gång jag ser den slits mitt hjärta ur bröstet och tårarna börjar spruta. Men man får inte glömma att alla flyktingar går inte detta fruktansvärda ödet till mötes. Det är väldigt många som klarar sig också och de BEHÖVER HJÄLP! Gå in på Vigorvadvikan.com och se vad du kan göra. Man kan skänka pengar men även donera kläder, skor, blöjor, bindor, hygienartiklar mm. Ingen kan göra allt men alla kan göra något!!
