Ännu en natt med förvärkar och falska förhoppningar. Jag känner mig helt misslyckad när jag vaknar på morgonen och allt gått över. Jag vet att jag bara har gått över 3 dagar och att det kan återstå 11 dagar.... Jag tror det hade varit lättare om jag inte kände något men eftersom det är nya saker som händer varje dag och natt så tror man ju att ngt är på g.... Och sen Nothing! Det jag är rädd för är att jag ska ha öppnat mig i "tysthet" och att när det väl sätter igång på riktigt att det går väldigt fort! Så var det för min svägerska och deras andra barn. Hon hade värkar hela dagen som avtog på kvällen. Ingenting på natten och förmiddagen dagen efter. Sen satte hon sig på huk för att plocka upp en leksak, vattnet gick och 40 minuter senare var Elvira ute. De var inne på BB i 9 minuter!! Hon säger att det var värre att ha det så än en 48 h förlossning som hon hade med Louie, deras första. Kroppen hänger liksom inte med. Louie Elvira Alla tre kusiner tillsammans i somras. Ni som har haft mycket förvärkar och falska alarm hur var era förlossningar sen? Snabba? "Normala"? Utdragna? Sen tänker jag också att ju längre jag går över desto mer lägger lillebror på sig och desto mer ska ut.... Jag hoppas ju verkligen att kunna föda vaginalt den här gången men inte till vilket pris:)