Theo har haft en väldigt mammig (och pappig) period vilket ju är helt normalt vid 7-månaders ålder. Men det är ganska krävande då man inte ens kan kissa själv utan måste ha honom i knät eller när det inte går att någon annan tar honom i 40 minuter då jag spelar in podcast. Men nu är det som sagt mycket bättre, eller vad man nu ska säga. Ja, ni förstår säkert vad jag menar. Det märks bl.a. på sångstunden då han med glädje kryper upp i Fröken Lollos knä eller i parken då han ger sig iväg på upptäcksfärd utan att titta bak på mig. Han har förstått att jag finns där ändå. Skönt!! >
