När vi kom hem i gårkväll efter att ha varit borta i 5 veckor ställde sig Theo i vardagsrummet och bara tittade. Man såg på honom att han kände igen sig men han såg ju allt ifrån ett nytt perspektiv, stående. Han gick runt överallt och pillade och kände. Detta påminde oss också om att vi barnsäkrat lägenheten för en krypande unge inte gående.... Ja ja. Det är bara att fixa resten. Han blev jätteglad när vi kom och hämtade honom föresten. Skrattade högt och kom springande i vår famn. Älsklingen!! Det hade gått jättebra de här dagarna hos farmor och farfar. Han hade varit precis som vanligt dvs nöjd:) Vi trodde inget annat men det var ändå skönt att höra att det gått smärtfritt.
