Igår skrev jag att vi är på jakt efter större lägenhet och då fick jag direkt kommentaren: Detta är absolut ingen kritik mot "Lotta" utan den här frågan får jag dagligen! Nu för tiden skaffar ju folk barn väldigt tätt dvs med ca 1-2 år emellan. Vi har sagt att vi vill vänta så det är ca 3-4 år emellan syskonen (om vi nu kan få ett barn till, det vet man ju aldrig...) När jag säger detta möts jag ofta av: Va??? Varför då? Är det inte bättre att köra på så det är gjort?? Jag förstår inte riktigt den inställningen. Visst, jag förstår vissas resonemang med att det är lika bra innan man blir för bekväm. Att syskonen får större glädje av varandra om det inte är så många år emellan dem och när man byter en blöja kan man lika gärna byta två. Jag förstår också att föräldrarnas ålder spelar in, man kanske inte kan vänta. Men vi tänker mer att vi vill njuta av Theo här och nu. Skämma bort honom på ett sätt som kanske inte går om man är gravid eller har ett syskon. Och om han är 3 år när 2an kommer förstår han lite mer, att han måste vara försiktig och man kan förklara för honom att den lille behöver oss mycket. Plus att jag har inte fyllt 30 än så det känns som vi inte behöver "stressa". Det är 3.5 år mellan mig och min bror Daniel och vi har alltid haft väldigt roligt ihop. Jag saknar även lite mitt gamla jag. Jag vill börja jobba och känna att jag är "behövd" på ett annat sätt än "bara" att vara mamma. Hur ser ni på det här? Hur många år tycker ni är bra att det är emellan syskon? Det roligt att höra hur folk resonerar.