Hej Bloggen… Jag var bara tvungen att börja så J Igår när jag satt i Bryssel i en förhandling om en europeisk maritime säkerhetsstrategi så for mina tankar iväg en aning. Tanken slog mig, det här blir första gången Carin lämnar Theo över natt och över en hel helg och jag blir för första gången som jag kommer ha fullt ansvar för Theo under flera dagar. Inte för att jag har varit orolig över det men Carin finns ju alltid där som en back-up om det är något man missar. Har han fått sitt mellanmål? Just fan… Har du gett honom sina d-droppar? …hhmmmm skulle just göra det Kan du sätta på hon kläder? Öööhh absolut. Nu ska vi se vad som matchar. Medicinen? Glömde det, men verkar han inte lite piggare… Men hur som helst, insåg jag igår att om jag ska ta det fulla ansvaret i helgen. Då måste jag ju även GÄSTBLOGGA.. Bara över en helg liksom. Så jag drog iväg ett sms till Carin: Och här är vi….. Theo är ju nu strax över 9 månader och som de flesta säger, tiden går otroligt fort. Kan bara instämma i det. Men det har såklart varit 9 helt fantastiska månader, även om det låter lite klyschigt. Alla faser i utvecklingen har sina fantastiska stunder. Som liten kunde man ligga med honom sovande på bröstet. Svårare med det nu. Perioden när man kunde börja ”kommunicera” med honom och börja leka och härma varandra. Fasen just nu när han börjar ta sig runt själv och utforska allt. Så jag har verkligen uppskattat och njutit av varje fas. Men visst drar mamman ett enormt lass första tiden och min kära fru har gjort det helt fantastiskt. Hon klagar aldrig! Och då menar jag aldrig. Engagerar sig enormt för Theo. Gör sitt absolut bästa för att inte nedprioritera vår hund Leia som också dagligen behöver sina rundor. Jag är ute och reser mycket i jobbet vilket såklart ställer ännu mer krav på Carin men det löser hon fantastsikt även om mitt dåliga samvete, av att då inte kunna hjälpa henne, ökar för varje gång. Men så är det ibland. Men lite just därför har jag sett fram emot den här helgen. Jag, Theo och Leia som bara ska hänga och ha det gott. Sen gjorde ju inte vädret det sämre. Typ 100 grader och sol i Sthlm idag. Vi promenerade ner till stan och fixade lite inför morgondagens …. Dag. Sen mötte vi upp min kära vän Roy, lite bad för Leia i Karlaplans fontän, mötte Zlatan i en Batmobil, käkade ännu mer glass (Theo loveeeee glass). Promenad till Gamla Stan för italiensk lunch. Promenad tillbaka till Djurgårn för parkhäng innan vi drog oss hemåt för att ladda inför Champions League final. Han tog en kort nap för att orka finalen, men han höll bara ut till andra halvlek innan han kasta in handduken. Men han kämpade tappert. Entrecote hemlevererad från självaste Marcus Samuelsson och en Amarone stod på CL menyn. Inte fy skam. Nä nu är det förlängning så nu pallar jag inte skriva mer. Blev ju en del trots allt. Återkommer nog. /Pappa da Silva