Tack tack tack!!! Först och främst vill jag tacka för allt stöd och alla bra tips och råd jag har fått ang mitt förra inlägg om 5-års trots. Det är såklart jättetråkigt att höra att så många har det jobbigt ock kämpar på med samma sak som jag samtidigt som det är rätt skönt (missförstå mig rätt) att höra att man inte är själv. För det är ju så det känns, att man är själv när det är jobbigt. Att man är en dålig mamma som bara är arg hela tiden. Så känner iaf jag... Vi får peppa och stötta varandra och det är det jag äskar med er, mina läsare, att ni är väldigt stöttande och dömer väldigt sällan. Det är en skön atmosfär här. Tack för det! Men idag kom den som ett brev på posten; förkylningen!! Efter en vecka på förskolan efter semestern var den här. Theo har haft hög feber hela dagen och Max är supersnorig och på det kommer hostan eftersom han har förkylningsastma. Theos astma har äntligen vuxit bort. Så skönt. Vi var på vårdcentralen i morse och lyssnade på Max lungor och fick mer airomir, luftrörsvidgande. Får hoppas att han blir bättre snart. Han är relativt pigg och springer runt här hemma medans Theo ligger mest i soffan och tittar på film. Men detta gör också att jag fick väldigt dåligt samvete. Här har jag suttit och ”snackat skit” om Theo och sagt att han är så jobbig mm och nu ligger han här liten och skör…. Men han kommer säkert piggna till snart och säga något otrevligt: ) Ja, tack igen för alla kommentarer. Nu ska barnen få äta sockerkaka som vi precis tagit ut ur ugnen. Jag hoppas över då det är ca 2 msk snor i då de hjälpte till att baka: )
