Det har ju varit väldigt svårt för Niklas att planera sitt jobb det sista då vi inte vetat när Lillebror ska komma. Han har liksom fått hålla alla möten öppna, har inte vågat åka till Bryssel på möten och har fått flagga för att han kanske måste åka tidigare om jag skulle ringa.... Idag har har han en dragning i Riksdagen. Han kunde välja mellan den 22/9 eller 29/9 och då valde han idag eftersom det var störst chans att han skulle vara tillbaka på jobbet efter de 10 pappadagarna man får. Nu kan han ju ha den dragningen men pga att ungen inte ens har kommit ut än..... Det trodde vi aldrig!!! Theo 10 dagar gammal. Samma sak med min mamma. Hon har varit redo att lägga allt åt sidan på jobbet, komma hit mitt i nattenoch ta Theo när som helst. Hon har haft joure i 8 veckor. Den här helgen har hon bokat en resa ner till Göteborg eftersom vi var säkra på att bebisen skulle vara här nu..... Nope!!! Det ser ju ut som han kommer komma den här helgen (igångsatt söndag) vilket betyder att hon inte kommer vara här då. Så jäkla typiskt!!!! Istället kommer Niklas föräldrar upp i morgon och stannar tills på måndag. Tänk om jag blir igångsatt på söndag och det tar en väldigt lång tid då kanske de inte heller hinner träffa honom innan de åker hem igen.... Men då glider min pappa upp på måndageftermiddag och tar över allt. Hahaha ja det är verkligen inte lätt att planera:) Jag är iaf redo att föda när som helst vilket känns som det viktigaste:)!!! Så här låg har magen aldrig varit. Den har sjunkit, om möjligt, ännu mer under natten. Ser ut som han ska trilla ut ur naveln.... En sak till som vi kom på. Vi har hela tiden trott att vi ska få en liten Jungfru men nu blir det en Våg. Det spelar verklige ingen roll speciellt eftersom jag inte har någon aning om stjärntecken men det var bara en sak som gick upp för oss igår. Theo: Lejon Niklas: Jungfru Lillebror: Våg Jag: Skorpion Leia: Vädur Ledsen om jag låter väldigt negativ hela tiden men eftersom jag bara går runt och väntar så händer det inte så mycket och då hinner man (tyvärr) känna efter hur man mår. Och om jag ska vara helt ärlig så har de här sista veckorna varit jobbigare än hela graviditeten. Iom alla falska alarm har jag varit helt redo i 4 veckor och jag har liksom trippat på tå. Hoppats men ändå inte riktigt vågat. Tack för all pepp och stöttning!!! Allt kommer garanterat vara som bortblåst så fort han ligger på mitt bröst och jag längtar så jäkla mycket efter att få träffa den där lille personen som ligger där inne!!!! Bebis kom ut nu! Det är mycket roligare här på utsidan!!!
