Pust! Dagen började tungt. Lämningen på dagis gick inte alls lika bra som igår. Theo grät och ropade efter mig. Det riktigt skar i mammahjärtat. Jag ville inget hellre än att gå tillbaka och krama om honom men då skulle det nog bara blivit ännu värre. Jag sa så glatt och säkert jag vara kunde "hej då älskling. Nu ska mamma till jobbet. Jag kommer snart". Fy vad jobbigt det var. Jag såg framför mig hur han skulle storgråta hela dagen..... Så var inte riktigt fallet....:) Jag ringde efter ett tag bara för att kolla läget (i know, hönsmamma:) och då sa de att han slutade att gråta så fort jag gått runt hörnet. Sen var han jätteglad resten av dagen. På vilan hade han vaknat av en mardröm och varit lite ledsen men det hade gått över snabbt. Jag fick även ett mms när han lekte med såpbubblor. Jag känner mig så trygg med all personal på förskolan och jag är så stolt över Theo!! Han är så jäkla redig och duktig. Fan (ursäkta) vad jag älskar den ungen!!!
