Vid den här tiden, 06.30, förra året kände jag den första värken. Äntligen!!!! tänkte jag. Nu är det på g. Som jag hade längtat. Jag sa till min mamma (vi bodde hos min mamma då eftersom vi hade stambyte i vårt hus.....) -vi kommer nog inte vara hemma när du kommer hem från jobbet!!! Vi var hemma när hon kom hem från jobbet.... Hahaha det blev en väldigt långdragen förlossning men det visste vi inte då. Nu var vi igång. Peppade och laddade som aldrig förr. Det är så coolt att sitta och tänka tillbaka på hur det var. Alla tankar och känslor som flög igenom kroppen. Lyckan att veta att vi snart skulle få träffa vårt barn. Rädslan för att något skulle gå fel. Men allt gick bra och nu sitter vi här med en välskapt son som är den finaste och goaste i hela världen. Tänk att det redan gått ett år. Helt galet!!!
