Nu har det gått 3.5 dygn sedan lillebror kom och jag är så kär i den här lille människan! Än så länge (peppar peppar) går allt jättebra!! Han verkar vara en snäll bebis, som sin storebror. Han sover och äter. Idag känns det som om han varit vaken i typ 15 minuter. Han vaknar, pickar med huvudet, då lägger jag honom vid bröstet, han äter och somnar igen:) Jag tror att mjölken har runnit till (säger man så?) för jag ser ut dom Dolly Parton, de spränger och det känns som om lillebror "klunkar" mer än förut. Det känns väldigt skönt. Jag har inte alls samma "amningsångest" som jag hade med Theo. Med Theo hade jag inte så mycket mjölk så han fick ersättning också vilket funkade jättebra men jag tyckte det var jobbigt i början och drog mig liksom för varje amningstillfälle. Nu är det inte alls så. Nu slänger jag fram bröstet direkt då det verkar som bebisen vill amma. Kanske just därför det funkar bättre. Theo är supersnäll mot sin lillebror. Han frågar var han är om han inte ser honom, hjälper gärna till att byta blöja, hämta saker mm. Däremot kör han med oss och det är en känslomässig bergochdalbana för honom. Om ngt går emot honom rasar världen och han blir lätt arg. Som tur är så går det över lika snabbt men det är krävande för oss alla. Men det är klart det är så. Detta är ju en jätteomställning för honom också. Idag kändes det som om Theo var tonåring. De skulle på heldagsutflykt till Naturhistoriska museet och skulle ha med sig matsäck:) Han ville ha köttbullar, morot, gurka, mjölk och frukt. Självklart fick han vad han ville!!!! Theo känns så stor nu när lillebror är här men vi får påminna oss om att han faktiskt är lika liten som han var för en vecka sedan, eller ja, en vecka äldre, men ni förstår vad jag menar:) Jag känner mig pigg, glad och väldigt lycklig. Däremot har jag ont! Jag kan inte gå långt utan får hålla mig här hemma och knapra värktabletter. Jag längtar så tills jag kan rulla vagn i det härliga höstvädret och skämma bort Leia. Men det dröjer nog ngn vecka till.... I morgon ska vi på återbesök till sjukhuset. Får hoppas att allt ser bra ut. Det känns som om det kommer göra det. Min bror kom hit idag och hälsade på bebisen. Vi jobbar på namn men än så länge är han namnlös. Det är svårt det där!!! Avslutar med en bild från kvällens solnedgång. Magiskt!!!
